Dessa lektioner använder vi till att förbereda era presentationer som ska vara klara att redovisas nästa vecka, på onsdag den 23/10!
Kom ihåg att kreativitet belönas - du ska fundera över hur du kan bygga din presentation utifrån vad som fångar vår uppmärksamhet. Titta till exempel på denna sköna presentation, som totalsågar Powerpoint...
torsdag 17 oktober 2013
Kommunikation onsdag 9/10 (v.41)
I dag hade vi genomgång kring några som verkligen vet att utnyttja hur hjärnan fungerar - de som vill sälja grejer till oss. Du hittar mitt föreläsningsmaterial på Fronter i mappen Dokument.
Nu ska du själv presentera lite olika typer av reklam och beskriva på vilket vis reklamen försöker få vår uppmärksamhet! Du hittar en beskrivning av uppgiften på Fronter i mappen Dokument.
Nu ska du själv presentera lite olika typer av reklam och beskriva på vilket vis reklamen försöker få vår uppmärksamhet! Du hittar en beskrivning av uppgiften på Fronter i mappen Dokument.
måndag 7 oktober 2013
Kommunikation fredag 4/10 (v.40)
Repetition kring perception. Diskussion kring kursupplägg och särskilt vad som gäller för frånvaro (giltig eller ogiltig). Se till att du tagit del av och förstått instruktionerna på startsidan i kursrummet i Fronter!
Kommunikation onsdag 2/10 (v.40)
I dag har vi en "ta ikapp-lektion". Gå igenom tidigare inlägg och kolla ifall det är något du missat/behöver ta igen!
lördag 28 september 2013
Kommunikation fredag 20/9 (v.38)
I dag kör vi en redovisning och klassrumsdiskussion kring läxan alla fick förra gången - att kunna ge exempel ur vardagen på när uppmärksamheten har styrts utifrån de faktorer som finns beskrivna i inlägget från i onsdags.
Därefter ska vi börja titta på de som är verkligt duktiga på att styra vår uppmärksamhet - de som vill sälja grejer till oss. I reklam använder man många olika slags knep för att få vår "vakt" att slappna av och på så sätt kunna komma in i "vakttornet".
Om du missade denna lektion får du i stället redovisa din läxa skriftligt i Frånvaroforumet på Fronter!
Någon som har lite sköna idéer om reklam är William Markström Spetz. Håller med honom om att mascarareklamen är läskig. Skitläskig. Den mesta skönhetsreklamen är skitläskig.
Därefter ska vi börja titta på de som är verkligt duktiga på att styra vår uppmärksamhet - de som vill sälja grejer till oss. I reklam använder man många olika slags knep för att få vår "vakt" att slappna av och på så sätt kunna komma in i "vakttornet".
Om du missade denna lektion får du i stället redovisa din läxa skriftligt i Frånvaroforumet på Fronter!
Någon som har lite sköna idéer om reklam är William Markström Spetz. Håller med honom om att mascarareklamen är läskig. Skitläskig. Den mesta skönhetsreklamen är skitläskig.
fredag 27 september 2013
Kommunikation onsdag 18/9 (v.38)
Tycker du att inlägget är långt? Få det uppläst här.
I dag tittar vi klart på filmen från UR om hur vår fantastiska hjärna fungerar.
Hjärnans autopilot
Filmen visar exakt hur fantastisk vår hjärna faktiskt är. Forskarna i filmen påpekar att vi alla egentligen bara är en massa elektrokemiska signaler i hjärnan! Hjärnan sköter det mesta av det du gör helt automatiskt. Se en kort repetition av just detta genom att klicka här.
Mycket av det vi gör är alltså omedvetet - vår hjärna fungerar som en autopilot som leder oss genom livet. Vår hjärna stänger ute allt den betraktar som oviktigt och bekant. Minns du basketfilmen? Den finns också med här.
Men vi riskerar då förstås att missa sådant som egentligen är viktigt. Det finns också sätt att styra vår uppmärksamhet. Magikern Apollo Robbins visar till exempel hur lätt han kan stjäla klockan av någon fast han till och med har förvarnat dem. Titta igen på klippet här. Apollo Robbins liknar vår hjärna med ett vakttorn. Om man vill ta sig in i tornet, måste man ta sig förbi vakten. Om vakten inte är uppmärksam, kan han avledas.
Att "vakten" kan avledas kan alltså användas för att manipulera oss, och styra vår uppmärksamhet mot något speciellt. Det finns några olika faktorer som påverkar vad vi riktar vår uppmärksamhet mot. Man brukar dela in dem i inre och yttre faktorer.
Inre faktorer handlar om oss själva, vad vi känner och uppfattar, och kan delas in i Behov och känslor, Förväntningar och erfarenheter samt Intresse.
Behov och känslor: Om du är rädd för spindlar upptäcker du förmodligen en spindel långt mycket snabbare än någon som inte har den rädslan. Blir du akut kissnödig ute på stan missar du förmodligen inte en enda toalettskylt, skyltar som du normalt sett inte lägger märke till.
Förväntningar och erfarenheter: I filmen säger man att olyckor med cyklister inblandade är ovanligare i städer med många cyklister. När bilister är vana att möta cyklister upptäcker deras omedvetna cyklister lättare. Vid nya faror ställer hjärnan om till medvetandet i stället - mer flexibelt men mycket långsammare.
Intresse: Är du intresserad av hästar lägger du alltid märke till en häst - även om den står aldrig så långt ute i en hage när du passerar med bilen! Ska du skaffa en tatuering kommer du automatiskt att börja uppmärksamma människors tatueringar på ett helt annat sätt än tidigare.
Yttre faktorer handlar om saker vi uppfattar i vår omgivning, själva egenskaperna hos de signaler vi tar mot och som vår hjärna försöker bearbeta. Här brukar man prata om intensitet, storlek och avvikelse, förändring och rörelse samt upprepning.
Intensiteten i en signal - kan vara ljus eller ljud, om vi ser ett starkt ljussken eller om ljudet plötsligt höjs på teven när det är dags för reklam så fångas vår uppmärksamhet automatiskt. Om fröken höjer eller sänker rösten kan också vara ett bra exempel.
Storlek och avvikelse: Vi ser till exempel stora tidningsrubriker lättare än små. Om någon har en extremt stor frisyr eller kommer helt klädd i gult så skulle du lättare lägga märke till dem!
Rörelse: Om allt annat i omgivningen står stilla eller rör sig bara lite, så reagerar vi på det som rör sig, eller rör sig fort. Tänk på när du sitter i klassrummet och någon går förbi utanför glasdörrarna. Det är svårt att låta bli att titta!
Förändring och upprepning: Ett enkelt exempel är ett trafikljus som byter färg.
Efter denna lektion får du en läxa - försök komma på exempel i din vardag när din uppmärksamhet styrts av dessa olika faktorer! Försök komma på ett exempel för varje faktor. Uppgiften ska redovisas muntligt på nästa lektion!
I dag tittar vi klart på filmen från UR om hur vår fantastiska hjärna fungerar.
Hjärnans autopilot
Filmen visar exakt hur fantastisk vår hjärna faktiskt är. Forskarna i filmen påpekar att vi alla egentligen bara är en massa elektrokemiska signaler i hjärnan! Hjärnan sköter det mesta av det du gör helt automatiskt. Se en kort repetition av just detta genom att klicka här.
Mycket av det vi gör är alltså omedvetet - vår hjärna fungerar som en autopilot som leder oss genom livet. Vår hjärna stänger ute allt den betraktar som oviktigt och bekant. Minns du basketfilmen? Den finns också med här.
Men vi riskerar då förstås att missa sådant som egentligen är viktigt. Det finns också sätt att styra vår uppmärksamhet. Magikern Apollo Robbins visar till exempel hur lätt han kan stjäla klockan av någon fast han till och med har förvarnat dem. Titta igen på klippet här. Apollo Robbins liknar vår hjärna med ett vakttorn. Om man vill ta sig in i tornet, måste man ta sig förbi vakten. Om vakten inte är uppmärksam, kan han avledas.
Att "vakten" kan avledas kan alltså användas för att manipulera oss, och styra vår uppmärksamhet mot något speciellt. Det finns några olika faktorer som påverkar vad vi riktar vår uppmärksamhet mot. Man brukar dela in dem i inre och yttre faktorer.
Inre faktorer handlar om oss själva, vad vi känner och uppfattar, och kan delas in i Behov och känslor, Förväntningar och erfarenheter samt Intresse.
Behov och känslor: Om du är rädd för spindlar upptäcker du förmodligen en spindel långt mycket snabbare än någon som inte har den rädslan. Blir du akut kissnödig ute på stan missar du förmodligen inte en enda toalettskylt, skyltar som du normalt sett inte lägger märke till.
Förväntningar och erfarenheter: I filmen säger man att olyckor med cyklister inblandade är ovanligare i städer med många cyklister. När bilister är vana att möta cyklister upptäcker deras omedvetna cyklister lättare. Vid nya faror ställer hjärnan om till medvetandet i stället - mer flexibelt men mycket långsammare.
Intresse: Är du intresserad av hästar lägger du alltid märke till en häst - även om den står aldrig så långt ute i en hage när du passerar med bilen! Ska du skaffa en tatuering kommer du automatiskt att börja uppmärksamma människors tatueringar på ett helt annat sätt än tidigare.
Yttre faktorer handlar om saker vi uppfattar i vår omgivning, själva egenskaperna hos de signaler vi tar mot och som vår hjärna försöker bearbeta. Här brukar man prata om intensitet, storlek och avvikelse, förändring och rörelse samt upprepning.
Intensiteten i en signal - kan vara ljus eller ljud, om vi ser ett starkt ljussken eller om ljudet plötsligt höjs på teven när det är dags för reklam så fångas vår uppmärksamhet automatiskt. Om fröken höjer eller sänker rösten kan också vara ett bra exempel.
Storlek och avvikelse: Vi ser till exempel stora tidningsrubriker lättare än små. Om någon har en extremt stor frisyr eller kommer helt klädd i gult så skulle du lättare lägga märke till dem!
Rörelse: Om allt annat i omgivningen står stilla eller rör sig bara lite, så reagerar vi på det som rör sig, eller rör sig fort. Tänk på när du sitter i klassrummet och någon går förbi utanför glasdörrarna. Det är svårt att låta bli att titta!
Förändring och upprepning: Ett enkelt exempel är ett trafikljus som byter färg.
Efter denna lektion får du en läxa - försök komma på exempel i din vardag när din uppmärksamhet styrts av dessa olika faktorer! Försök komma på ett exempel för varje faktor. Uppgiften ska redovisas muntligt på nästa lektion!
torsdag 26 september 2013
Kommunikation fredag 13/9 (v.37)
I dag fortsatte vi att prata om perception - hur hjärnan väljer vilka av alla mängder av signaler och sinnesintryck som vi ska uppmärksamma, och som ska leda till någon form av handling. Vi började titta på en film från UR som försöker förklara hur hjärnan fungerar:
Hjärnans autopilot
Om du missade denna lektion, se filmen och skriv din reflektion i forumet på Fronter!
Hjärnans autopilot
Om du missade denna lektion, se filmen och skriv din reflektion i forumet på Fronter!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)